Scen 2 - Rävpasset

Ni färdas längs med den sällan använda stigen, mellan stenbumlingar och trädstammar. Warwick ropar då och då glatt att han känner igen en stock eller sten och att ni är på rätt väg, när ni alla samtidigt hör det välbekanta och olycksbådande ljudet av strid - blad som korsas, förbannelser som utdelas, och hesa stridsrop på ett främmande språk. Llinos är snabbt framme och kikar fram bakom en rot övervuxen av ljusgröna vårblad. Det hon ser får hennes lilla (men modiga) hjärta att hoppa över ett slag, eller två. På en tjock gren längre in i skogen ser ni en ensam mus i strid mot en vessla!

[Ni kan smyga er förbi, de har inte sett er och är upptagna med annat. Att fly bort från fara är vad möss gör så det är Nature mot Ob3 (för att ni har vagnar och terrängen är öppen just här). Patrulledaren bestämmer vem som ska slå men alla kan hjälpa till. Om det är vad ni väljer att göra...]

Scen 1 - Karavanen

Warwick på sin vagn, Morweena spanar

Tidigt på morgonen efter ger ni er av. Ni mötte upp med köpmännen på borggården - Sean, Morwenna [Linos fiende] och Warwick - och gav er sedan av mot Whitepine. Regnet har lagt sig, och vinden är ännu svag, men marken är blöt och tung och nattens storm har gömt stigen under löv och kvistar.Allt som allt består karvanen av 3 vagnar och 9 möss, inklusive er. Owena och Farifax gav sig av för två dagar sedan, men om de har märkt stigen har dessa försvunnit.

[Ett Pathfinder mot Ob5 för att hitta vägen och följa den till Whitepine]

Warwick ropar ut, "Patrulledare, jag är en slug gammal mus, jag känner till en genväg. Låt mig visa er."

[Eller låt Warwick visa vägen...]

Vår 1152, det andra uppdraget

Gwendolyns tornkammare är mörkt, bortsett från ett ensamt ljus som brinner på hennes bord. Den tilltagande vinden får fönstren att skaka lätt. När ni kommer in tittar hon upp, och hon ler ett trött leende. Hon spiller ingen tid.

"Whitepine behöver spannmål. Inga köpmän vågar sig dit längre. Vi har en karavan som avreser imorgon. Ert uppdrag är att se till så att karavanen kommer fram, så att köpmännen kommer fram. Jag har skickat iväg en patrull som förtrupp bestående av Owena och Fairfax. Karavanen består som sagt av köpmän, de är inga krigare. Som ni vet härjas trakten av rövarhövdingen Bryant, men - och lyssna noga nu - han är inte viktig. Karavanen ska fram. Oskadd. Relationen med Whitepine är något ansträngd, så ert uppdrag är oerhört viktigt. Frågor?"

Vår 1152, mellanspel

Murtaugh och Adela har åtevänt till Lockhaven. Murtaugh rapporterar till Gwendolyn som bekymrad tar emot nyheterna om Bryant, banditen. Murtaugh ges några dagars vila, och Adela hamnar återigen i luven på Immeric och skickas dagen efter till det avlägsna Axebridge, vid Östra Vittringen. Samtidigt återvänder Thurstan från sin patrull, med Owena. De båda kom inte alls överens, och Thurstan placeras istället hos Murtaugh. Ungtassen Llinos är även hon återigen redo för patrull, efter att (i ett försök att kyla ner hennes äventyrsiver) ha spenderat en vecka i Lockhavens stora bibliotek, med att sortera skriftrullar.

Ni tre har kallats till Gwendolyn för att få ert uppdrag.

(Är det något ni vill reda ut, fråga eller bara säga innan vi drar igång så är det här vi gör det)

Thurstan

Tystlåten gardist

Thurstan, i Lockhaven

Thurstan är inte längre någon ungdom. Han har nyligen fyllt 27 och har tjänat troget i gardet i flera säsonger. Han visade tidigt att han var värdig sin mantel, men har sen dess inte utmärkt sig särskilt mycket: Thurstan är tyst i allt han företar sig, och även om han är kompetent och hängiven så sätter han större tro till andras visdom än sin egen. Dessa egenskaper retade gallfeber på Owena, Thurstans senaste patrulledare, som värderar gardisternas egna initiativförmåga väldigt högt. De är båda glada att inte behöva dras med varandra längre, även om Thurstan förstås aldrig skulle säga något om saken.

På grund av att hans familj har en historia av att producera framstående gardister (nåja, framstående i hemstaden Elmoss åtminstone) så förväntas det av Thurstan att han ska klättra i graderna och bli något fint någon dag. Dock har inte någon befordran kommit på tal för Thurstan än, trots flera år i tjänst.

Belief: Det är viktigare att handla rätt än att handla fort.
Goal: Jag ska se till att alla under mitt beskydd kommer fram med livet i behåll.

Instinct: När det dyker upp problem, rådfråga någon som är klokare.

Will:	3 - (0/0)
Health:	5 - (0/0)
Nature:	4/4 - (0/0)
Resources:	5 - (0/0)
Circles:	2 - (0/0)

Skills:
Healer 4 - (0/0)

Scout 4 - (0/0)

Carpenter 3 - (0/0)

Fighter 3 - (0/0)

Pathfinder 3 - (0/0)

Persuader 2 - (0/0)

Survivalist 2 - (0/0)

Forest-wise 2 - (0/0)

Trail-wise 2 - (0/0)

Traits: Alert 1, Quiet 1

O - Frisk och kry

O - Hungrig/Törstig (-1 disposition för alla konflikter)

O - Arg (-1 disposition för alla konflikter med will som bas)

O - Trött (-1 disposition för alla konflikter)

O - Skadad (-1T på färdigheter, Nature, Will och Health)

O - Sjuk (-1T på färdigheter, Nature, Will och Health)

Age: 27

Home: Elmoss
Parents: Fadern Padrig & modern Tegwen, snickare. Padrig gick bort i sjukdom för två vintrar sedan. Hans dröm var att bli gardist, men en olycka under sin tid som ungtass tvingade honom att ge upp den drömmen. Istället återvände han till Elmoss och kom att gifta sig med sin stora kärlek, Tegwen. Hon driver ännu det snickeri de hade tillsammans och är mycket skicklig inom hantverket.
Fur: Grå
Cloak: Lila
Mentor: Drystan, farbror till Thurstan (Padrigs äldre bror). Tyngs av skuldkänslor över olyckan som kostade Padrig hans chans att komma med i gardet, och över att han ända sedan unga år älskat Tegwen. Istället för att ta itu med känslorna har Drystan sett till att ständigt ha uppdrag att utföra. Det är Drystans stora olycka att Thurstan fortfarande inte befordrats till patrullgardist trots att han redan är 27, men han hyser alltjämt hopp om att den tystlåtne ska leva upp till hans förhoppningar.
Senior Artisan: Maren, läkekunnig.
Friend: Apotekaren Branwen, en vetenskapsmus i Sprucetruck som Thurstan kännt sedan barnsben. Hon är född och uppvuxen i Elmoss men hennes nyfikenhet och skarpsinne förde henne till Sprucetruck där hon nu tillverkar mediciner annat nyttigt.
Enemy: Owena, en patrulledare som tycker att Thurstan inte håller måttet för gardet. Hon menar att det delvis beror på att Drystan varit för beskyddande om sin brorson.
Gear: Spjut, täljkniv
Contacts:

Llinos

Llinos rusar till undsättning!

Ömfotingen
Llinos är en ung mus, en mjuktass, nybliven i Gardet, med större hjärta än klokskap. Trots att hon kan vara både impulsiv och utåtriktad, är hon egentligen ganska osäker. Llinos är en ganska småväxt mus med alldagligt utseende, men tålig och rapp. Inom Gardet har Llinos utmärkt sig som en talangfull värjfäktare, men också genom att orsaka sin mentor Murtaugh (som nu är patrulledare) några extra grå pälshår, genom ett och annat mindre genomtänkt upptåg. Eftersom hon i grunden har hjärtat på rätt ställe, och har en viss förmåga att bli omtyckt, har hyssen dock inte lett till några allvarligare disciplinära åtgärder.

Belief: Att vara medlem i Gardet är en chans få uppleva det stora Äventyret.
Goal: Jag ska visa Murthaugh att jag är kapabel att fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt.
Instinct: Rusa alltid till undsättning om en annan mus är i fara

Will:	2- (0/0)
Health:	6 - (0/0)
Nature:	4/4 - (0/0)
Resources:	2 - (0/0)
Circles:	2 - (0/0)

Skills:
Weather watcher 2 - (0/0)
Deceiver 2 - (0/0)
Fighter 4 - (0/0)
Healer 2 - (1/0)
Survivalist 2 - (0/0)
Weaver 2 - (0/0)
Archivist 2 - (1/1)
Scout 2 - (1/0)
Huntuer 2 - (0/0)
Coast-wise 2 - (0/0)

Traits: Tough 1, Curious 1, Generous 1. (Checks = 0)

O - Frisk och kry
O - Hungrig/Törstig (-1 disposition för alla konflikter)
O - Arg (-1 disposition för alla konflikter med will som bas)
O - Trött (-1 disposition för alla konflikter)
O - Skadad (-1T på färdigheter, Nature, Will och Health)
O - Sjuk (-1T på färdigheter, Nature, Will och Health)

Home: Port sumac
Parents: Fader är Caerwyn, båtbyggare. Moder är Llewella, vävare och segelmakare. Båda är i livet, och lever enkla liv i Port Sumac, nöjda med det de har. Äldre brodern Caron går i sin faders fotspår, och håller på att bli en skicklig båtbyggare. Han är föräldrarnas stolthet och hopp. Llinos ser de som en nästintill förlorad dotter, eftersom hon aldrig förmådde passa in i deras vardagliga vandel. Många gånger har Llewella hörst sucka för sig själv: "Gardet? Vad är det för fel på ett vanligt, hederligt yrke?"
Fur: Blond
Cloak: Har inte fått någon än, bär den grå ömtassmanteln - önskar sig en orange
Senior Artisan: Aliena, arkivarie. Viss friktion i relationen, då Llinos hade svårt att uppbåda erforderligt intresse och respekt för bundna böcker och historiska akter.
Mentor: Murtaugh
Friend: Leolin, en barndomsvän från Port Sumac, som inte heller förmådde slå sig till ro i sin bardomsby. Leolin är nu en köpman som reser runt i territorierna i allsköns affärer. De ses därför då och då, och Leolin söker ofta upp Llinos när han har vägarna förbi Lockhaven, gärna med en present eller två i packningen. Man kan nästan tro att han ser på Llinos med mer än vänskap i hågen.
Enemy: Morwenna, en relativt framgångsrik spannmålshandlare från Ivydale. Llinos lyckades hamna i ett gräl med henne inför en skara av möss under ett rutinbesök. Det var under Llinos allra första tid i Gardet, och med sitt nyvunna medlemskap något stiget åt huvudet, vägrade hon backa undan för Morwenna och hennes följe. Det slutade med hårda ord ("Och vem tror du att du är att gasta så åt mig, gamla ruggråtta där!"). Helt klart är att Llinos (som en hel del andra gånger) borde tänkt efter och beaktat Morwennas ålder och ställning. Murtaugh fick rycka ut och be flera inblandade om ursäkt efteråt. Tyvärr är Morwenna såväl bitter som långsint. Llinos själv tänker sällan på det.
Gear: Värja, slunga, liten bärpåse*, fickspegel**
Kontakter: -

* Väskan är en enkel tygpåse med snörning, lämplig att hänga över axeln eller binda runt midjan
** Spegeln är en skärva av ett vackert mineral som Llinos fått av Leolin som present

Resumé

Under sitt första uppdrag tillsammans skulle Adela och Murtaugh ta reda på vad som hänt med den försvunne haren Gryffwydd. De föll offer för den bedrägliga årstiden och drogs med i en vild vårflod för att till slut räddas av Adelas ovän - gardesmusen, rebellen,  hjälten, hustrumisshandlaren - Immeric. Han berättade att det var han som ridit iväg på haren, för att kämpa mot bandithövdingen Bryant. Gryffwydd sårades i striden och försvann. Murtaugh försöker få Immeric att ansluta sig till hans patrull, men Immeric vägrar. Han följer med, men tar inte order från någon. De hittar Gryffwydd, men den sårade haren är panikslagen och flyr ner i en kaninhåla. Dessvärre visar det sig att hålan inte är obebodd. En elak kungsorm visar sitt fula tryne när mössen traskar in i mörkret. Adela lyckas lura iväg ormen och Murtaugh kan rädda haren. Immeric räddar Adleas liv, igen, och alla fyra slår läger och vilar upp sig. Återigen försöker Murtaugh att kontrollera Immeric, men får till svar "gå och lägg dig gubbe". Gryffwydd visar sig dela Immerics hat mot banditerna.